Trött på att vara så trött
Vi närmar oss vecka 16 och jag är bara så trött på att vara så trött hela tiden. Jämt, ständigt, utmattad, trött. sliten.
Nu när jag har ett nytt jobb och vill visa mig duktig så orkar jag knappt öppna ögonen. Och anfådd blir jag också. För ingenting! Så här känd jag mig ju inte förrän den sista månaden förra gången. Då man är stor och otymplig. Visst, jag har redan börjat få en bula på magen. men den ä knapptas stor och babyn + vatten är kanske på sin höjd två tre kilo extra.
Dessutom är jag trött på att vara så jävla grinig jämnt och ständigt och bli sur för, ja det allra minsta.
Tål ingenting. Minste lilla motgång, minste lilla tjat och jag blir flyförbannad. Och ha en liten tjatig treåring som springer kring fötterna och inte lyssnar på ett ord man säger. Det tär på mig. Han förtjänar inte att jag bli arg på honom, inte en enda gång. Kanske någon gång, men för det allra mesta inte.
Det är bara tre veckor till. Sedan är det sommarlov från dagis, och jag har ledigt från jobbet.
Vi får se vad jag tål då.
Jag kan bara hoppas att allt det här, tröttheten och den stendiga PMSen ska gå över.
Fan. Det är så annorlunda fårn förra gången. Jag undrar om det inte är en tös nu.
Men vi får se.
