Gravid och illamående.
Ja, nu är man alltså i 14e veckan och nu är det meningen att jag ska börja må bättre. Det gör jag inte.
Jag mår fortfarande illa och spyr på morgonen.
Inte för att jag hade förväntat mig att illamåendet skulle upphöra som genom ett trollslag när jag passerade vecka 13 men jag trodde att det i alla fall skulle börja klinga av!
Jag köpte mig ett par seaband på apoteket i måndags i hopp om att det skulle hjälpa, och visst mår jag lite bättre på dagen, men nog tusan kräktes jag upp frukosten i morse trots dessa akupressur band. Men jag kan ta det, att må illa och kräkas på morgonen, bara jag inte mår dåligt på dagen som jag gjorde tidigare. Så på den fronten har det ju blivit lite bättre.
Hur som hels,t huvudsaken är att jag kan gå till jobbet utan att må dåligt.
Lanzarote
Semester! Ibland förtjänar man det bara, semester!
Sol, värme, bad. Ja, allt som gör semester till vad den är.
Vi tillbringade nyårsveckan på Kanarieön Lanzarote.
Lanzarote är den östligaste av Kanarieöarna och den ö som ligger närmas Afrika. Detta innebar även att den var den första av öarna att bosättas.
Lanzarote är den torraste av Kanarieöarna och vi slapp regn nästan hela semestern. Det småregnade lite på torsdagen och fredagen men i stort hade vi en solig och varm vecka.
Vi bodde på ett lägenhetshotell, mycket centralt i staden Puerto del Carmen. Vi hade bara ner för en backe så var vi på strandpromenaden och stranden.
Lanzarote hade en vacker svart-grå sand. Mjuk och finkornig. Det syntes att sanden blandats upp med finfördelad vulkanisk sten. Alla klippor var för övrigt av vulkanisk sten, svarta och kantiga.
Lanzarote hade en mycket speciell miljö. Den var som en öken, men en grönskande sådan. Man hade svårt att tänka sig hur någon ens kommit på iden att bosätta sig på ön. Men av vad jag förstod var jorden näringsrik och passade väl för jordbruk.
Vi kom aldrig iväg och tittade på Timanfaya, en nationalpark. Timanfaya är "resterna" av det senaste stora vulkanutbrottet på ön. Det ser ut som ett ökenlandskap med varma källor och mitt i området ligger vulkanen Montanas del Fuego de Timanfaya.
Jag hade gärna åkt dit, men som sagt så kom vi aldrig iväg dit :(
Jag hittade dock ett vykort över Timanfaya och ville gärna köpa det och skicka det till någon med texten:
"Hej! Vi har det bra här på vår semester i Mordor. Det är lite varmt och marken skakar då och då, men för det mesta är det fint". Men jag vet inte vem som skulle uppskattat mitt skämt. Säkerligen alla jag känner men ändå.
Hur som helst.
Vi anlände den 31/12 och såg fram emot ett stort nyårsfirande till kvällen. Tyvärr var vi båda så trötta efter resan så vi somnade som stockar kring tiotiden och missade allt :(
Dock har vi både solat och badat (i havet!) och jag känner att en bättre början på det nya året kunde man inte ha.
Om vi bortser från att jag mådde illa av och till och inte kunde äta allt för mycket. Så jag höll mig till smårätterna och förrätterna på dagen och försökte klämma någon middag på kvällen.
Jag fick en ny favoriträtt: Kanariska skrynkliga potatisar med Mojosås. Helt underbara!
det är små potatisar, liknade färskpotatis, som kokas (eller ångkokas, beror på vem man frågar) med skalet på i havssaltet vatten (mycket saltat). I vissa fall rullas de även i salt efter att de kokas. De äts sedan varma med mojosåsen som finns i både röd och grön variant. Jag kan tänka mig att det är pepparfrukt i den, även paprika, tomater och olivolja.
Jättegott.
Den mesta tiden ägnade vi åt att slappna av, vila och njuta av värmen. Vi hade gärna stannat, och pratade om hur härligt det hade varit att haft en liten lägenhet eller ett litet hus där nere som man kunde åka till på vintern. Men då skulle man ju ha något att göra också, annars hade man varken haft råd eller ork att spendera en del vinter där nere. Man blir ganska trött på att inte göra någonting efter ett tag.
Men vi beslutade att till nästa gång skulle vi hyra oss en bil och åka runt lite mer på ön så att man kunde upptäcka den i sin egen takt.
Men nästa gång har vi ju en liten knodd också. Och då blir nog tiden på stranden både längre och roligare, eller vad tror ni?
Mycket nytt under solen
Dock så är de så olika att jag får ta dem en i taget.
Så Jag börjar med den största och viktigaste.
Jag är gravid!
Detta har jag i och för sig vetat sedan den tjugonde November men jag och min sambo Calle beslutade att hålladet hemlig för våra familjer fram till jul. Och eftersom min familj har "datorvana" ;) så insåg jag att det var bäst att inte skriva något om det i min blogg förrän vi hade berä'ttat för alla.
Allyså:
Första dagen på senaste mensen 19/10
Ägglossning beräknad 3/11
plussade 20/11 BIM +4
Beräknad förlossning 25/7 2008
graviditetsuträkning
http://babystrology.com/tickers/
Det är så spännande, och så läskigt. Jag vet inte vad jag ska ta mig till ibland. Tankar som "Vad i hela friden har jag gett mig in på?" och "Klarar jag av att vara mamma? Är jag redo?" snurrar i huvudet.
Jag är trött och grinig som västa PMSen och mår illa, nästan ständigt. Men det hör till, och alla (barnmorskan och mina vänner som själva har barn eller är gravida) säger att det kommer gå över och brukar gå över kring vecka 13.
Jahap. Nästa vecka ska jag på mitt läkarbesök, och då får jag fråga om alergimediciner eftersom våren snart närmar sig och med den hösnuvan.
I mitten på Februari ska jag på ultraljudet och det är nog det som är mest spännade just nu. Dår får man ju se att det verkligen är något där innte, något som lever och som har ett hjärta som slår!
Det är ju svårt att tro, att acceptera att jag är gravid. I början var det ofta som jag glömde bort det, men jag tänker på det allt mer nu. Dessutom ska jag ju som sagt på ultraljudet om nästan en månad och kring det kommer även magen att börja växa, och då kommer det inte vara lika lätt att förneka längre.
Ja, det va rmin stora nyhet.
Jag återkommer i dagarna om min Lanzarote resa och mina åsikter om Sagan om Klanen Otori
