Mycket nytt under solen
Dock så är de så olika att jag får ta dem en i taget.
Så Jag börjar med den största och viktigaste.
Jag är gravid!
Detta har jag i och för sig vetat sedan den tjugonde November men jag och min sambo Calle beslutade att hålladet hemlig för våra familjer fram till jul. Och eftersom min familj har "datorvana" ;) så insåg jag att det var bäst att inte skriva något om det i min blogg förrän vi hade berä'ttat för alla.
Allyså:
Första dagen på senaste mensen 19/10
Ägglossning beräknad 3/11
plussade 20/11 BIM +4
Beräknad förlossning 25/7 2008
graviditetsuträkning
http://babystrology.com/tickers/
Det är så spännande, och så läskigt. Jag vet inte vad jag ska ta mig till ibland. Tankar som "Vad i hela friden har jag gett mig in på?" och "Klarar jag av att vara mamma? Är jag redo?" snurrar i huvudet.
Jag är trött och grinig som västa PMSen och mår illa, nästan ständigt. Men det hör till, och alla (barnmorskan och mina vänner som själva har barn eller är gravida) säger att det kommer gå över och brukar gå över kring vecka 13.
Jahap. Nästa vecka ska jag på mitt läkarbesök, och då får jag fråga om alergimediciner eftersom våren snart närmar sig och med den hösnuvan.
I mitten på Februari ska jag på ultraljudet och det är nog det som är mest spännade just nu. Dår får man ju se att det verkligen är något där innte, något som lever och som har ett hjärta som slår!
Det är ju svårt att tro, att acceptera att jag är gravid. I början var det ofta som jag glömde bort det, men jag tänker på det allt mer nu. Dessutom ska jag ju som sagt på ultraljudet om nästan en månad och kring det kommer även magen att börja växa, och då kommer det inte vara lika lätt att förneka längre.
Ja, det va rmin stora nyhet.
Jag återkommer i dagarna om min Lanzarote resa och mina åsikter om Sagan om Klanen Otori
Inspiration sökes
Ja. Jag har beklagat mig för och jag beklagar mig igen, jag saknar inspiration. Inte bara det, det känns som om jag helt tappat förmågan. Jag var ledig igår och satte mig då för att teckna (det var så längesedan som jag verkligen satte mig ner för att teckna) och inget blev bra! Visst, jag tecknade två ganska ok bilder, men de var inte bra, inte så bra som jag tycker att min förmåga borde erbjuda! Jag tyckte själv att de var stela och livlösa. Det är som om jag helt tappat förmågan att teckna, eller i alla fall är ur form!
Det är lite som så att sitter jag bara och kladdar på jobbet exempelvis så blir det ganska fina bilder, röriga och tekniskt ofärdiga men levande.
Här är ett exempel på en bild som jag ritade på jobbet häromveckan. Se, den är oteknisk och ganska "skräpig" men den är levande och själfull!
Men så snart som jag försöker teckna något "riktigt" så blir det stelt, livlös och opersonligt. Jag vet inte vad felet är... Är det inspiration som inte finns? Det kan det vara för jag hade ingen riktig idé igår, jag försökte bara rita Luna och Fafner i en öm stund men ingen idé om hur det skulle se ut eller vara, dessutom misslyckades jag totalt med deras ansikten! Jag måste verkligen försöka bestämma mig för hur de ser ut!
Men man kan ju inte alltid gå på inspiration eller hur? Särskilt inte om man vill ha tecknande/illustrering som yrke.
Är det min teknik? Jag är som sagt väldigt beroende av inspiration, jag kan inte som andra sitta i flera månader med en bild, jag vill ha den färdig med en gång! Kanske jag behöver lugna ner mig lite, lära mig att göra skisser, renteckna och slutligen färdigställa, som alla seriösa tecknare.
Orsaken till att jag blir så olycklig över detta är för att tecknande och skrivande är min grej. Det är genom tecknandet och skrivandet som jag alltid har definierat mig själv. Det är jag. Om jag "förlorar" förmågan att teckna och skriva förlorar jag en del av mig själv. Slutar jag att teckna och skriva vet jag inte längre vem jag är. Och det är obehagligt.
Kanske jag bara behöver träna lite, öva på ansikten, på poser osv.
KV har ju öppen kroki på onsdagar, jag kanske borde ta och gå dit då och då bara för att komma igång igen. Jag är kanske bara lite rimrostig. Jag kanske bara behöver teckna igång mig igen, sitta och bara rita och rita så kommer det till slut.
Man kan ju alltid hoppas.
Kanske borde jag söka mig till en konstskola? Jag vet inte, har jag tid med det? Har jag råd med det? Jag skulle gärna vilja, men råd är en bra fråga om jag har.
Hur det nu är så måste jag börja öva igen, träna på människor, träna på djur, träna på hus och miljöer. Jag måste utvecklas! Jag har kanske bara gått in i en återvändsgränd, eller är jag bara över ambitiös...?
Afterwork
Manpower anordnade afterwork i går för sina anställda i Göteborg. De hade hyrt Valand och bjöd på buffe och två glas öl, alternativt vin.
Jag hade först inte tänkt gå, men det var en del av tjejerna från jobbet som tänkte gå och jag beslutade att "Äh, vad tusan! Det kan ju vara kul att gå ut med arbetskamraterna, och jag behöver ju inte dricka så mycket."
Humm.. "inte ås mycket" var det ja. När jag kom hem med tio-tåget och funderade på saken insåg jag det skräckinjagande; Jag hade druckit 3 glas vin, 2 cider, 2 shottar och en drink, allt detta på mindre än fyra timmar. Inte undra på att jag inte mådde särledes prima.
Som tur var började jag inte förrän kl 13.00 idag, men lik för bannat känner jag av det. Det är väl klart typiskt. Man går ut för att ha en trevlig kväll och kommer hem från västra fylleslaget.
Men vi hade kul, så det var det värt. Särskilt med tanke på att jag inte dricker särskilt ofta nu för tiden, och framförallt inte festar till det på detta viset.
Men en fest som denna högst en gång i månaden, det räcker. Särskilt om man ska upp och jobba :P
Det lite roliga är att jag bara gjorde mig av med lite över 300kr den kvällen.
Jag spenderade morgonen med att ligga och titta på Star Treck och Stargate på kanal 6 innan jag lyckades släpa mig ut i duschen. det är fantastiskt vad en dusch lite mat och frisk luft gör för bakfyllan. Jag mår ju inte som en prinsessa, men jag kan arbeta och till och med vara social med mina arbetskamrater, var av minst tre mår minst lika prima som jag ;)
Och med tanke på att detta kanske är den sista suparkvällen på en lång tid framöver så var det värt det.
Detta är en bild på några av mina eminenta arbetskamrater.
Från vänster till höger: Amanda Kinnander,Josefin Svensson, Mehrnaz Bozorgi.
Lägger kanske ut fler sedan, men de kommer inte vara lika snygga som detta, detta är taget av en professionell fotograf ;)
Det ska i varje fall vara skönt att komma hem sedan. Jag går nog raka vägen i säng, efter att jag har betalt räkningarna vill säga :O
Sedan jobbar jag hela helgen. Inte det roligaste, men det är OB och dessutom så är jag ledig på måndag. Då ska jag ta mig en mysdag och bara ta hand om mig själv och göra saker som jag vill. Rita, skriva, läsa se Heroes som jag missade i onsdags. Ja, jag kan hitta på mycket att göra.
:P
Ha en bra kväll allihopa.
Inspirationen som sinade
Jag vet att jag inte är särskilt frekvent i mina inlägg, och jag vet att jag till skillnad från andra bloggare sällan diskuterar "viktiga" ämnen eller saker som jag hittat på W3.
Vad kan detta bero på? Vanligtvis att jag inte tycker att fånigheter som jag hittar på W3 förtjänar ett blogg inlägg, eller också så hinner det ta ett par dagar innan jag får tid att skriva om det och då känns det inte lika aktuellt längre.
Vanligtvis beror det på att inspirationen sinar. Och min inspiration har sinat gällande många ämnen på senaste tiden.
Jag försöker komma i ordning men Vargkrönikan/Arvingen igen, men jag finere inte riktigt ro att fortsätta med den. Jag sitter just nu med en ganska jobbig passage och jag är lite av en perfektionist så det kan ju bero det. Jag upplever helt enkelt inte att jag får till de så som jag vill.
Inte heller har jag lyckats teckna på länge. Detta tycker jag mest är tråkigt för jag har en massa idéer, men grejen är den att mina bilder blir så platta ifall jag inte riktigt är inne i dem.
Uppsatsen, ja den ligger inte på mitt bord just nu så det gör inget.
Jobbigast är väl att jag fick mens idag, jag hade hoppats på något annat men det talar vi tyst om.
Jag startade en facebook häromveckan och hade hoppats att den skulle underlätta för mig att hålla kontakten med mina gamla vänner från bland annat Hoggy, men ingen verkar vilja prata med mig :'(
Jag undrar varför alla andra verkar hitta vänner på diverse communities men jag bara glider runt, menlös och vännlös. Eller så förstår jag bara inte att folk kanske vill bli vänner med mig, eller så förväntar jag mig mer...jag vet inte.
Jag sitter just nu på jobbet, slutar klockan 23.15 och har haft 11 samtal hittills idag (sedan 14.15). Det lär nog bli några fler innan dagen är till ända, men det är lite surt när det ringer så får. Särskilt när man varit på facebook till förbannelse, inte längre kommer på något att titta på i youtube och har spelat onlinespel till ögonen blöder.
Jag är ju här för att jobba!
Humm... Ja, vad ska man ta sig till egentligen? Jag borde kanske ta och plocka upp min dagbok igen och skriva i den. Jag är så medveten om att en blogg är ganska officiell och kan läsas av alla, även om inge kanske vill läsa så kan de göra det.
Äh, det är väl bara sena-jobb spöket som spökar och gör mig lite deppig.
Som varande den att sluta 23.15 idag ska jag se till att allt är låst och släkt innan jag och den Teamledare som jobbar sent går. Idag ska jag våga gå igenom den mörka korridoren utan att springa och utan att tänka på The Grudge. Det får vara mitt mål för idag ^_^
Det var länge sedan.
1, jag har inte så mycket tid över till att blogga. Jobbar man som jag gör så har man inte så mycket tid över till någonting. Inte för att jag jobbar särskillt mycket längre än andra, men jag har en lång, lååång resväg till jobbet och är helt utelämnad till lokaltrafikens nycker.
2, Jag är fortfarande lite tveksam till vad man ska ha en blogg till. Min tanke var igentligen att ha den till allmänna funderingar och en eller annan resencion. Men när jag kommer på smarta saker att skriva då har jag ingen dator i närheten.
"Men lilla gumman, du vet väl att det finns mobiler som man kan surfa med." Jo jag tackar jag, jag vet. Och jag finner det hela ritkigt bizart att man kan surfa på WWW med sin mobiltelefon. Precis lika bizzart som jag finner att det finns folk som vill se på tv eller film i sina mobiler!
Skärmen är obetydligt större än ett större frimärke och ändå tycks mobil tilverkarna tro att man kan få något utbyte av att titta på film eller tv på denna lilla miniruta som knappt är större än hålrummet som jag skapar då jag sätter ihop tummen och pekfingret till ett O.
En annan sak med mobiler som verkligen stör mig nu sedan jag blivit slav under lokaltrafiken. Det är alla som sitter och lyssnar på musik i sina mobiler. Visst, om de använder hörlurar stör de inte mig, men jag syftar på de som lyssnar på sin musik i de meningslösa skräphögtalarna osm finns på telefonen! Hur kan någon bara vara så okänslig så man inte bara måste förpesta omgivningen för alla andra med musik som bara DU vill lyssna på, du måste dessutom göra det i skithögtalare! Säg mig den musiker som inte skulle slita sitt hår i förtvivlan om de fick höra sitt alster uppspelat på dessa skräphögtalare som bara brusar och skränar så det låter som om man lyssna på en radiokanal med dålig mottagning.
Och hur kan DU som lyssnar på det njuta av din musik på detta sätt? va? Va?
Ah... men nu är jag arbetslös och behövet inte åka så långt längre. Men lokaltrafiken behåller sina laster. Ibland hatar jag bara folk. Jobbigt.
Cellförändringar 2
Det är lite läskigt, men jag blev inte lika rädd denna gången som när jag fick det förra brevet om att de sett spår av cellförändringar.
Detta brevet var kort och koncist, det kändes mer som "Ja vi ser små förändringar, inget farligt men vi tar och bränner bort det för säkerhetsskull".
Jag vet inte när det bli än jag får väl ett brev om det. Under tiden ska jag nog ta och ringa dem och ställa lite frågor som; hur blir det med min spiral? Ska de ta ut den under operation? Det borde de nog för den borde väl ändå nästan öka risken för inflammation? Jag vet inte...
Jag och Calle har pratat om det redan då jag var på min andra kontroll hos Gynekologen i Borås och vi sade att blir det en bränning så ska vi be dem plocka ut spiralen och sedan inte sätta in någon ny.
Huvaligen.
Solen skiner
I dag ska jag gå ner till stranden vid Aspen och sola, kanske rent av att försöka våga mig på ett dopp. Jag har blivit lite av en badkruka på gamla dar men jag ska nog göra ett försök.
Det är hur som helst underbart att solen skiner (men lite svalare kunde det väl vara). Jag ska försöka undvika att bränna mig, men jag har en solkräm på 20 graders skydds nivå. Det räknas tydligen bara som "medium" men jag har redan en liten bränna så det ska nog räcka.
Ja. Nyheter om min bok: Jag blev refuserad av Faublera. De skrev att de hade en "fantasykrönika" på gång. Jag vet inte om de menade att titeln eller storyn var lik, men men. De var uppriktiga och vänliga. Nog grät jag allt en liten skvätt, men det är bara att ta nya tag. De vet inte vad de gått miste om ;)
Och det finns fler förlag, jag får bara fixa till min synopsis och rättstavningen av boken så får jag skicka ut den till dem. Jag får väl ta mig i kragen och börja med en översättning också. Den engelskspråkiga marknaden är mycket större så där kan jag kanske ha en större chans :)
Om ni inte har någor bättre för er i kväll så tycke rjag att ni ska gå in på http://www.freewebs.com/litentass/ och titta på det nya lilla tilslkottet till familjen Olausson.
Glad sommar på er.
Cellförändring
>Paniiik!< Cellförändring! Cancer! Hjälp! Jag kommer att dö! Var mina första tankar. Men sedan lugnade jag ner mig och tänkte att det säkert inte var något fara. En cellförändring behöver inte betyda något allvarligt, det behöver inte innebära cancer.
*
Jag var så på Gynekologen i på Borås lasarett i tisdags och fick lämna ytterligare ett prov och så tittade läkaren på mig med ett mikroskop (humor). Jag fick veta at det finns tre grader av cellförändringar. 1; Mild, den gör de inget åt för den kan försvinna av sig själv. 2; Medel, den skär de bort. 3; Allvarlig, den skär de bort.
Så om ca en månad ska jag få veta ifall de måste skära bort en bit av min slidtapp. Det ska dock inte påverka eller försvåra för exempelvis framtida förlossningar eller liknande. Men ändå.
*
Kanske inte världens roligaste framtidsutsikter men...hellre stympad en cancer eller? *hehe* Ja "stympad" är väl att ta i lite i det grövsta. Det är ju inte att jämföra med könsstympning.
Mne i alla fall. Nu ska jag ät amin frukost och tänkte på trevliga saker.
Religion
Jag har alltid gillat magi, fantasy och påhitt ända sedan jag var lite. Jag ville (och vill fortfarande) vara en magiker, en besvärjerska eller en häxa. Jag har till och med en del "magi" böcker och några kristaller.
Jag hade lätt kunnat bli en Wicca. Om inte Wicca var så fyllt med en massa larv. "Oh, kristallernas helande kraft, möt soluppgången, placera speglar bakom blomvasen och en rödlök på huvudet, lägg mensblod i kakorna och få din älskade" och sådana grejer. Jag menar; kan man ta det på allvar?
Nej, som de flesta religioner har wicca sin beskärda del av larv och fånigheter. Men den har mystik. Jag har alltid dragits till mystik och har funderat på Voodoo (inte att förväxlas med Hooddoo som är det magiska utövandet inom Voodoo). Jag tror att det är en av de sakerna som den protestantiska kyrkan har förlorat; mystiken. Det är därför som så många lämnar den och dras till andra alternativa religioner, allt från judendom och Islam som Wicca och New Age (inte att förväxlas även om de ibland går hand i hand). Det är de som folk vill ha från en religion; Mystik, tröst och regler.
Islam har exempelvis regler, vissa människor behöver klara regler och riktlinjer för sitt liv, andra inte. Det är inte fel att vilja ha det. Det är inte heller fel att vilja ha en religion att söka tröst och stöd hos eller en religion för att ge livet lite mer mening och färg. Problemet är när människor vill tvinga sin tro på andra, eller vill tvinga andra att inte tro på den religion som de har valt.
Det är precis som politik; Man har rätt att kritisera och diskutera i civiliserad ton men att aktivt och med våld och hot försöka tvinga varandra att överge eller tvinga på någon sin tro (eller politiska övertygelse) är fel.
Det är i all fall min åsikt.
"Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem". - Voltaire
Handlar egentligen om uttrycks och tryckfriheten men den kan lätt brukas på allt, även religion.
Det är inget fel i att tro, vad du än väljer att tro. Så länge du inte skadar någon annan.
Ja, jag är kristen, jag är född och uppfostrad i ett kristet land. Men jag tror inte på den Svenska kyrkan. Jag är agnostiker.
För mig verkar religiösa människor antingen vara överreligiösa smilfinkar som anser sig vara bättre än alla andra för at de minsann tror och att de minsann kommer att komma tillhimmelen när yttersta domen faller, eller galna extremister som genom våld försöker betvinga världen och människorna.
Ja, jag vet, det är en extrem syn på det. Det finns en mängd vettigt folk i de religiösas led. Forskare, författare, politiker och vanligtfolk. Jag hyser inget agg vare sig mot er eller eran religion. Tro vad ni vill, det är eran rätt. Men försök inte tvinga mig eller någon annan att tro som ni, det är allas rätt att tro som de vill. Vare sig det är Kristendom, Islam, Judendom, New Age, Buddhism, Scientologi eller Wicca. Jag tror inte att Gud bryr sig, bara vi är goda människor som gör rätt för oss och inte tvingar oss på andra. Man kanske ska ta och bli en Wicca i alla fall, jag har ju ändå redan några kryddor? och kristaller (som sagt).
Internett åter igång
Onda internetuppkopplare
Jag och min pojkvän trivs jätte bra, vi har alla våra vänner här och kan gå över till dem eller de kan komma till oss när som helst. Det är lycka det.
Det finns bara ett problem och det är att vårat internett inte har kommit igång än, det är vidrigt. Att man kan vara så beroende av något är sjukt men jag känner mig helt handikappad utan internet (jag sitter just nu hemma hos mina föräldrar och skriver).
Jag känner mig nästan mer handikappad nu än när min Vaio var inne på lagning (då kund ejag ju surfa på den stationära). Nu kan jag ju skriva min ujppsats utan att störas av lockelsen att logga in på fenixforum eller deviantart men jag använde rju internet till så mycket mer. Som att hålla kopntakten med min uppsatts-buddy, min handledare och alla andra som hag känner. Kolla in de nya filmerna som kommer, kolla upp information jag behöver och söka jobb (jag måste ha ett nytt jobb).
...snacka om ilandsproblem...
Jobbiga grannar och havsöringar.
Jag måste komma igång och kämpa lite idag, nej det är inte uppsatsen denna gången (som jag annars brukar beklaga mig över) det gäller flytten. På fredag flyttar vi till Lerum (yay!) och det ska bli så skönt! Men först måste man packa klar och städa.
Idag tänkte jag ta hela badrummet (bara så att det räcker att torka av det på fredag) och packa ner alla småsaker + filmer och CD-skivor. Resten av köket tar jag på onsdag eller torsdag. Så måste jag ju ringa till elbolaget m.m. m.m. Det är så mycket att göra.
Egentligen skulle vi ha flyttat i lördags men så ringde de från bostadsbolaget och sade att de tänkte måla- och tapetsera om hela lägenheten (detta har jag nog redan berättat) så flytten blev uppskjuten. Men vi får en fräsch lägenhet i alla fall.
Apropå fräscht så har min jobbiga granne varit knäpptyst i över en vecka nu. Det är nästan skumt. Hon har festat loss nästan dagligen ända sedan hon flyttade in (för nästan ett år sedan). Inget fel i att festa, att hon spelar musik är bara lite störande men inget man bryr sig om, men det är det där springandet i trapporna, slåendet i ledstängerna och tjoandet så man tror att de håller på att ta livet av varandra alldeles utanför våran dörr som är störande. Dessutom dricker de inte bara, det är mer. OK om det hade varit någon helg då och då, men nästan varje jävla dag! Jag är 25 år och tycker ändå att det är jobbigt.
Men förra helgen bevittnade vi henne stå ute i svalen och prata i telefon med en orolig min, jag misstänker att hon fått (ytterligare) en varning från bostadsbolaget. Det blir, vad jag vet, hennes tredje, så risken är stor att hon åker nu (lagom till att vi flyttar).
Det visade sig att en annan granne ringde Securitas dagen innan (då hade hon en jävla fest och hon o hennes vänner lät som tre elefantflockar på speed) och det får ju bostadsbolaget veta så? ja vem vet. Det värsta är att jag inte kan tycka synd om henne.
Jag brukar annars anse mig själv vara en person med stark empati men henne kan jag inte med att tycka synd om. Men det har sina orsaker. Fast jag ska inte stå här som värsta skvallerkärringen (även om jag fått se övervakningsbilderna som visar att det är hon och hennes vänner som gjort inbrott i bilarna i garaget). Det är synd om henne, och jag hoppa satt hon rycker upp sig och ja? nu låter jag som en moraltant också. Fan!
Festa på! Men gör det vettiga tider och inte på en tisdag (till klockan fem) när alla andra i huset ska upp tidigt dagen därpå!
Nu något roligare; Vi var och fiskade i går. Det var ju havsöringsperimär. Jag fick tre havsöringar, men bara en av dem var stor nog att behålla. Tyvärr var jag dock tvungen att ha ihjäl två. Den som jags kulle behålla (och åt till middag) och en liten stackare som hade tagit kroken i sin ena gäle så han blödde redan när jag plockade upp honom för att ta ut den. Stackaren, jag blev tvungen att döda honom eftersom han var för illa skadad. Det gjorde ont. Det är en sak att döda en fisk som jag ska äta, en helt annan att döda en för att han inte går att rädda.
Men i övrig var det kul. Och fint väder hade vi också så jag tror att jag fått lite färg i ansiktet (det blåste lite kallt så jag var ganska påpälsad i övrigt).
Jag har tyvärr ingen bild på min havsöring (glömde kameran och hade inte med mig mobilen) men för alla som undrar så är havsöringen en laxfisk (eller ja, laxsläkting), det kan man nästan se när man rensar och filear den då man kan se att dess kotletter är väldigt lika laxens. Den har vit-skärt kött (detta mest för att den viltfångade fisken slipper alla färgämnen som de sprutar i fiskarna som de säljer i affärerna).Här är en bild som jag hittade på webben:
Miyazaki och flyttstädning
Jag har just nu tagit en lite paus i mitt flyttstädande. Vi ska i och för sig inte flytta förrän nästa vecka, men jag tjuvstartar lite. Lite p.g.a. att vi egentligen skulle flyttat denna lördagen men vårat nya bostadsbolag skulle måla och tapetsera om lägenheten så vi får vänta :'(
Annars då? jo, jag är grymt lycklig över att Miyazakis "Min granne Totoro" har Sverigeprimär på Fredag.
Jag planerar att gå och se den, men vi får se ifall min pojkvän kommer med. Annars får jag gå med bara min mor och far.
Och appropå Miyazaki så tänkte jag tippsa om en liten kortfilm som denne man har gjort.
den heter "On Your Mark"
http://www.youtube.com/watch?v=9V5Wt-IxX08
Se den och inse mannens genialitet. Tänk er, en lite kortfilm, en musikvideo på ca 6,5 minuter och den detaljrikedomen! Den är precis lika vacker som hans långfilmer. Vackra, detaljrika och underbara stories som går på djupet.
Ifall jag någonsin skulle ge ut en bok och någon någonsin skulle vilja göra en film på den så hoppas jag att det är Miyazaki och Studio Ghibli eller de som gjort Final Fantasy-filmerna (de är ju så vackra! Både filmsekvenserna för de senaste spelen och långfilmerna).
Jag skulle bara ha tre krav till de som ville göra film på mina berättelser: Sabba inte till historien för mycket, gör den cool och gör den så vacker att det gör ont.
En Tonårsförälskelses död
Till min besvikelse såg det ganska tunnsått ut med filmer från 2000-talet, jag skrollade upp med tanke på att det kanske kunde stå något i biografin ifall han kanske gjorde något annat nu, typ skrev eller något. Till min chock kunde jag läsa; ” After his death dozens upon dozens of Internet communities and memorial websites were devoted to him.”
Va? Efter sin död? Död! I ren förtvivlan skummade jag igenom texten, det stod inget om hans död annat att den skett den 12/10 2003. Jag tvingades uppsöka ”google och genom den wikipedia för att få veta mer. ”Självmord”, stod det. Kvällen den 12 November 2003 hade han varit ute med några vänner, han hade varit lite orolig och irriterad och lämnade dem plötsligt när de kommit hem till lägenheten. En vän gick ut för att se vad han höll på med och fann honom hängandes i trapphuset, hängandes! Han hade hängt sig.
Sjukvårdare kallades genast till platsen, men han avled på sjukhuset. Hur avlider man efter en hägning? På sjukhuset? Kan lungorna eller syretillförseln vara så pass skadad? Eller hade han helt enkelt bara gett upp?
Det är med en ganska stor förtvivlan och sorg som jag känner att jag är tvungne att skriva av mig här. Jag var faktiskt mycket förälskad i honom och det känns så konstigt att plötsligt inse att han är död.
Jag tycker att det är mycket sorgligt och känner med hans familj och vänner. Enligt vad jag kan läsa hade han inga problem med droger, han drack måttligt och vad man visste inga personliga problem. Vad får en så pass ung (27 år) man som trotts allt är väldigt begåvad att ta sitt liv? Vad får någon någonsin att ta sitt liv?
Tydligen hade hans karriär gått lite dåligt och han mådde enligt vad jag kan läsa dåligt över att han inte kunde vara ”till nytta för samhället” inom välgörenhet i samma utsträckning som tidigare.
Det är hemskt att någon kan ta sin karriär på ett sådant personligt och tungt allvar att man anser att ens liv inte är värt att leva ifall det inte går bra.
Kanske var det bara en stunds svaghet som fick honom att göra det, kanske hade han grubblat på det länge, kanske mådde han sämre än någon av hans nära visste. Jag vet inte, men det är tragiskt.
På fansidan http://www.jonathanbrandis.org/ erbjuds det hjälp för människor med självmordstankar. Jag tror nog att Jonathan skulle bli glad om han visste det, om han visste att han blivit en symbol för hjälp till människor i svåra situationer vilka kanske kan få den hjälp och det stöd som de behöver genom honom.
I need some sleep
Två dagar i rad har jag varit för trött för att göra det jag borde, två dagar i rad har jag på grund av min dåliga nattsömn inte kunnat plugga eller ens läsa något för jag är för trött.
Vad är detta? Jag vet inte, jag är bara så himla trött till jag lägger mig ned i sängen.
Då blir jag plötsligt klarvaken och kan inte somna. Inte kan jag ligga och läsa heller för då stör nattlampan min pojkvän.
Så nu är klockan 9 på morgonen och jag är trött, trött trött.
För trött för att plugga, för trött för att äta (trots att jag är jätte hungrig) och dagen har börjat så kan jag kan inte sova bort den, för då kan jag inte sova i natt...igen...trots att jag under hela veckan varit helt slut.
*sjunger*
I need some sleep
You can't go home like this
I try counting sheep
But there's one I always miss
Everyone says I'm getting down to low
Everyone says, "You just gotta let it go"
You just gotta let it go
You just gotta let it go
I need some sleep time to put the old horse down
I'm in too deep and the wheels keep spinning round
Everyone says I'm getting down to low
Everyone says, "You just gotta let it go"
You just gotta let it go
You just gotta let it go
You just gotta let it go
You just gotta let it go
You just gotta let it go
(Eels, "I need some sleep", från Shrek 2 albumet)
Jag ser det snöar
Nu har temperaturen gått under nollan igen och det är råkallt ute.
Även om temperaturen ännu inte gått under -4.8 ännu (men jag märker att den sjunker) så fryser jag som en liten gris.
Jag har dålig blodcirkulation så...
Men man, nu snöar det i alla fall. Och det tycker jag är trevligt. Det gör att det blir lite ljusare och man känner sig lite piggare och gladare än annars.
Men vi får väl se hur länge snön ligger kvar. Vad röstar vi för, en dag, två? En vecka kanske?
Jag hoppas det. Annars kan det lika gärna bli vår.
Apropå att frysa så hittade jag något spännande. Eller ja, jag läste om det i illustrerad vetenskap och kollade sedan upp det på nätet.G-gloves, vantar som man kopplar ihop med datorn via en USB kontakt och som värmer upp händerna.
Onödigt skulle vissa säga, ovärderligt säger jag :)
En helt meningslös pryl men jag skulle nog köpa den fall den inte behövdes skeppas över havet.
Jag fryser så om händerna jämt när jag sitter vid datorn så jag skulle ha behov av dem.
Jag har inget vettigare att skriva just nu annat än att jag borde ha duschat för en timme sedan och varit igång med pluggandet. Men det ska nog fixa sig det med ska ni se :)
Gott Nytt År
Roligaste smiliesen i år.
Ja nu börjar det nya året... 2007, och jag öppnar med att inte veta ifall jag måste omregistrera mig på skolan eller inte för att få fortsätta med min uppsats, för att forstsätta med att lata mig trots att jag borde plugga inför tentan.
Jo, visst pluggar jag, jag är bara lite slö just nu. Lat, för att använda det rätta ordet.
Men det är alltid så, när jag nästan är klar med något, då slöar jag till. Som om jag tar allt för klart innan jag ens är färdig. Jag tar saker alldeles för givet ibland. Inte för att det gör mig särskillt unik, jag kan tänka mig att de flesta tar saker och ting lite för mycket för givet. Sina förhållanden till exempel. Det är väl det vanligaste som folk tar för givet. Eller sina fördomar. Många tar sina fördomar för givet, och alla människor har fördomar, mängder med fördomar. Men jag orkar inte gå in på det ämnet idag. Det får bli en annan gång.
Men vad jag börjar bli deprimerad här nu, det är ju ettnytt och frächt år. Ett nytt år med nya löften, nya förhoppningar och nya upplevelser!
Mitt nyårslöfte för i år är att avsluta alla mina skoluppgifter och få min examen. Det är ett bra löfte eftersom det är något som jag verkligen måste få gjort.
Annars tror jag itne på nyårslöften. Det är något människor avger för att de hoppas vara något bättre än vad de är. Människor brukar lova saker som att sluta röka, gå ner i vikt eller att umgås mer med sina nära och kära.
I de allra flesta fall brukar nyårslöftet halta redan dagen därpå.
Alla önskar att de var rökfria, att de orkade umgås med sina nära och att de bara hade diciplin nog att sluta föra alla uppgifter de har framför sig.
Men vissa av oss vet bättre; Vi vet att vi är lata syndare som älskar att frossa i godsaker, röka och göra andra saker än att umgås med skrikiga barn och krävande föräldrar (nu är jag ingen rökare eller har några barn men det övriga kan jag skriva under på).
Men ändå, är det inte bra att i alla fall vara medveten om sina laster och försöka göra något åt dem?
Eller åtminstonde erkänna dem?
Vem är den största hycklaren; Den som vägrar erkänna att de har ett problem med rökning, är arbetsnarkomaner eller äter för mycket, eller den som erkänner att de är allt detta men inte lyckas göra något åt det? Eller har jag bara blivit skadad av "Filisofiska söndagsklubben" som jag läser nu?
Vem vet.
Gott nytt år på er. Jag ska försöka vara vettigare detta året.
Mellandagstristess
*Suck* och jag har tråkigt, och beslutsångest.
Jag kan antingen: A) Åka in till Borås, skriva ut instuderingsfrågorna som mina studiekamrater skickat så att jag kan börja plugga inför tentan, sedan ta en liten runda på stan och kolla in Mellandagsrean.
eller B) Sitta hemma, tjura och spela the sims 2.
Inte mycket till beslut kanske ni tycker. Men, ser ni, jag har ingen bil, jag måste alltså ta bussen in till Borås. Att ta sig fram och tillbaka till Borås tar typ en timme sammanlagt. Detta plus att springa omkring inne i stan. Det är ju så jobbigt, och jag är ju så lat.
Egentligen borde jag ju åka in. Slå flera flugor i en smäll med att jag både kommer ut. Får tentafrågorna utskrivna och kollat in rean.
AH! Jag borde plugga inför tentan så att jag inte kommer att sitta med en omtenta i vår också då jag ska skriva färsigt uppsatsen. Men, "Varför skuta upp till morgondagen det du kan skuta upp till dagen därpå" eller hur det nu går. :) Ett bra citat, det är mycket talande för just mig.
Jag har inte tvättat håret på fyra dagar. Helt meningslöst, men jag tänkte se om jag klarade av det.
Jag har hört om andra som gjort det och de påstår att håret börjar klia. Så är det inte med mig, min hårbotten kliar mindre än vanligt. Men så har jag en uttorkad hårbotten också, att inte tvätta håret med schampo har nog snarare varit bra för min hårbotten än något annat.
Men jag känner mig skitig, jag vågar inte visa mig ute med fett hår. Jag har en fin liten vit mössa som jag har på mig, men jag tycker att jag ser helt dum ut ändå.
Men det är väl det vanliga själförtroendet som spökar; Jag är ful, jag är dum, jag är fel.
Jag tror att alla tjejer känner så ibland, om inte alltid. Jag känner inte alltid så, men ibland. Ibland när jag känner att mitt hår är fett, att jag inte har sminkat mig så mycket, inte fixat håret till någon frisyr (som alla andra, hur man nu kan få en tofs att bli en cool frisyr?), när jag inte har lika snygga kläder som alla andra.
Men samtidigt så vet jag ju att jag inte har sminkat mig så mycket för jag tycker att det är onödigt, jag får fett hår ganska snabbt (p.g.a hårtvättandet, jo, håret blir fett snabbare ifall man tvättar håret för ofta) och jag hottar nästan aldrig kläder som jag tycker om bland de "moderna" kläderna.
Jag är inte som alla andra och det är jag nöjd med. Det enda jag borde ändra är att jag borde träna och bära hatt.
Jo, jag passar i hatt och borde egentligen ha massor med hattar och bära hatt varje dag. Keps, hatt, basker. Japp, jag borde ha det. Det är inte alla som passar i hatt, men jag gör det.
Precis som jag faktiskt klär i rött läppstift och borde skaffa mig ett riktigt, riktigt nästan horrött läppstift.
Egentligen borde jag nog ha kjol oftare också, men jag känner mig obekväm i kjol. Fast det är nog bara en ovana.
Titta, titta! Här hävdar jag att jag inte bryr mig om smink och mode, oh vad gör jag? Snackar kjolar, hattar och röda läppstift! BUDDELMORAL!
Nu över till något helt annat!
Jag tittade på TV 4 visning den nya serien baserad på Agatha Christie deckare: Poirot.
Åh, vad jag älskar engelska deckare. I alla fall den här typen av deckare. Nice little murders. Precis i samma stil som Morden i Midsomer.
Det är något särskilt med denna typen av deckare. De är så mysiga, så trevliga och ändå visar de upp de mest brutala och bestialiska mord och människor. Det är väl miljöerna och karaktärerna som gör det så...så...trevligt.
Poirot var bra, jag ska nog fortsätta att titta på den serien. Undrar om det har tagit med alla Poirot deckarna. Då blir det "Döden på Nilen" och "Mordet på Orient expressen" också.
Nä, jag har bestämt mig, Nu går och duschar (även mitt hår) och så åker jag till Borås. Jag kan spela the sims 2 när jag kommer hem.
Fler quiz
Nu gällde det Discworld.
spännande.
Hehe, Binky, det diggar jag.
Visste ni för övrigt att det på sky network visades en miniserie basserad på Hogfather/Svinvinternatt nu i December?
Jag försöker få tag i någon vettig version av den.
Det lilla jag sett och läst om den verkar riktigt lyckat.
Det är svårt med adaptioner av fantasy till film. Det enda riktiga lyckade projektet är ju Sagan om Ringen trilliogin.
Ush, jag har inte lust att skriva mer nu... trött efter julen. Ska föröska mig på något vettigt an annan dag.
Tester-resultat
Det kan vara allt från "Vem i Harry Potter är du?" till mer eller mindre tillförlitliga IQ-test.
Idag gjorde jag ett "Which Fantay/SciFi character are you?"
Som ni ser blev jag Galadriel :) Ett resultat som jag inte är helt ledsen över, snarare riktigt nöjd :D
Jag tycker att det är kul med sådana här tester. De säger kanske inte så mycket om hur man verkligen är som person, men mer om hur man uppfattar sig sjävl, eller hur man skulle vilja vara.
Igentligen var jag ute och googlade efter ett test som var om villken historisk karaktär man var... men jag hittade den inte, inte den jag hade gjort för ut i allafall.
Men jag gjorde ett halvskumt test om "Wich Eragon Character are you?"
Jag var tydligen svår för jag blev lika delar Saphira och Eragon, men det borde ju stämma å andra sidan, de hör ju ihop.
Men mest Saphira tydligen, för det var det huvudresutatet som jag fick.
Jag är en drake! Glädje :)
Ni kan ta det testet här
