Jag är rätt säker på att jag är galen

Jag var sjuk i förra veckan.  När jag väl kunde ta mig ur sängen och till soffan började jag beta av filmer som jag inte hunnit sett ännu. En av dessa var Miss Potter med bland andra Renée Zellweger och Ewan McGregor.
Filmen handlar om illustratören och författaren Beatrix Potter. Hon som skrev och tecknade bland annat barnboken Pelle Kanin.
Filmen var väldigt rar och jag kände en viss gemenskap med den Beatrix som gestaltades i filmen. Jag kände ingen lite av mig själv i henne så att säga. Hur som helst. Det som slog mig var att hon egentligen hade en väldig tur. Hon hade tre män i sitt liv som förstod henne. Hennes far som ständigt uppmuntrade henne att teckna och som alltid stödde henne i hennes konstnärliga intresse, sin förläggare (som hon i filmen blir kär i) som förstod sig på hennes fantasier och berättelser och närde samma kärlek till dem, och slutligen sin gamla barndomsvän och blivande make som likt hennes förläggare och första kärlek förstod sig på hennes sätt att tanka och fantisera.

Det är inte alla kvinnor, ja inte ens alla människor som har den turen, att ha människor omkring sig som tror på dem och som förstår dem. Framförallt vad det gäller livspartner.

Sedan insåg jag en annan sak, jag tillhör de människor som har den turen. Mina föräldrar har alltid stött mig och mina syskon i det mesta som vi fått för oss, jag har vänner som förstår mitt sätt att tänka som stöttar mig i mina fantasier, och framförallt jag har en partner som om inte direkt alltid förstår hur jag tänker men som alltid försöker och gör sitt bästa för att förstå och stödja mig. Som alltid frågar och vill veta mer även om han och jag är så olika i en hel del. Han får mig ibland att skämmas för att jag inte alltid är lika engagerad i hans drömmar och tankar som jag känner att han är i mina.
Men jag blir varm i hela kroppen varje gång som jag tänker på det, på honom. På allt han gör för mig och allt som jag vill göra och gör för honom.

The Greatest Thing You Will Ever Learn, Is Just to love, and Be Loved in Return.

Bara en tanke som slog mig.

Så avslutar vi med det bästa citatet ur filmen Miss Potter:
Rupert Potter till sin fru Helen (Beatrix föräldrar): "Our daughter is famous, Helen. You're the only person who doesn't know it."